Första advent!

Idag är de första advent och som vanligt är jag de som verkar vara värst med julpynt hehe men tycker de så mysigt tänkte visa er lite här hur de blev, inga jätte bra bilder men ni får se dem ändå. :) svårt ta på ljus med mobilen. inte alla fönster men här har ni några av dem vad tydck =) jul ska firas som amrikanerna gör :D Trevlig advent!!!






helgen, måndag?

Helgen går jätte fort först tycker man de måndag sen är de fasen fredag, helt sjukt.
I helgen nu så har de varit lugn, igår. idag har jag varit bowlat faktiskt. detta får man så klart sota för nu då, sover inte än brukar däcka vid 21 jobbigt värre. Men men jag hade super kul trevlig sällskap så de var ju faktiskt värt de faktiskt. så ont kom bara för detta kommer jag leva på et tag nu.

I morgon blir de inte många knop vila står på sechamt samt sätt upp julbelysningen. vila och tvätta lite och viiiiila, för verken kommer dock inte vara roliga i morgon när man vaknar upp. Men som sagt skitsamma jag hade kul idag!

NU blir de kolla facebook en sista gång sen försöka sig på att sova lite faktiskt.

så ciao'


Breaking dawn...

ojojojojojojoj!! säger jag bara! man hade höga förväntningar, och kan inte säga jag blev besviken, snare tvärtom den var riktigt riktigt bra, sen kan man beta små saker, men ingen ide, jag njöt hela filmen ;) och har lite på känn att någon som sitter på andra sidan skärmen här nu och skriver kommer nog ta med någon och gå se den igen hehe, hänga med?
de gick så fort så skulle behöva se den igen känner jag *LEEEEER*


nu snart väntan över!

ja nu är snart väntan över, bara exakt 24 tim sitter jag i en biostol och ska se breaking dawn som jag längtat!! Ska bli gudomligt härligt äntligen få se den!!


annaras har veckan gått fort som vanligt och kämpat på, men de går mycket lättare när man har de bästa jobbet och dem bästa små människor och deras ärlighet, finns inget bättre. underbart! så min kamp mot sjukdomen går mycket lättare när man har de jobb man har, sen att man tar ute sig lite allt för mycket i bland de en annan sak, men är så kul när man är där, jag vill leva ut JAG med. För jag är den busiga, lurig, rättvisa, lekfulla, Fröken och varför ska jag sluta vara någon jag är, bara för en sjukdom? nee du så inte fallet. Då får man vara lite mindre tråkig efter jobbet, jag lever ut på jobbet de som hel underbar väld. Men var inte de jag skulle prata om skulle bara skriva lite snabbt om bio i morgon hur mycket jag ser framemot de :)

Men först blir de lite shopping med bästa vännen ska kolla vinterskor och någon julklapp kanske. Men annars bara vila inför bion sen. Som jag kanske inte nämde ska bli så kul!!! ;P

de var allt för idag ciao


livet trampar på sin takt..

NU helgen redan över och nu sitter jag här i mörkret i igen känns som man går upp mitt i natten när kl bara är kvart i 7.
denna vecka kommer bli kanska tung känner jag men hoppas inte de är så.
Nu haft upphåll en vecka från bad och sjukgymnast, och jag haft mycket mer ork kraft till annat roligt! fast man varit inte känt sig helt hundra alls. Men ändå känns de som man har de där lilla extra energi kvar då. Men nu är de färdigt ska se skillnad hur de bli denna nu då, idag bada i morgon sjukgymnast.

annars har helgen varit mysig, haft bebis myst med två bebisar och och tjötat med goa vänner. ätit en jätte god paj. samt i söndags så firad vi fars dag, har ju världens gulligaste pappa, han fick en wiskychocklad den verka uppskattas :) sen en nalle i glas som står hur mycket han betyder för oss och att vi älskar honom. :) sen gick vi ut på resturange kryddan och åt gott ihop, mysigt värre :)

Men idag är de alltså måndag och börjar jobba om si sådär 45 min.  så har lite gott om tid, sitter här äter frukost och helt klart bara sätta upp håret sen och åka.

Vill även säga att ni mina närmsta vänner ni vet vilka ni är, ni är underbar och tack för ni finns vid min sida alltid!

ta hand om er var rädd om er
 kramiz


I will always return.....


stor kamp

känns som en stor kamp just nu, jag emot sjukdomen, de ingen som kan förstå de förutom ni som vet hur de är att gå med ständig verk i kroppen. man liksom orkar inte ta hand om någon annan, tänka ut allt planera allt, när man kommer hem vill man allt ska flyta på och bara vara. Många av dagarna just nu orkar inte nes tänka mat eller att laga den, tur matlådor finns brukar man känna då, men de finns inga såna heller direkt nu för tiden. Jag orkar helt enkelt inte.

Idag tog jag tag och städa de var inte mycket jag gjort men vad hände joo ska berätta.

Jag låg i soffan kände hur hemmet bara gror igen och jag klara inte se sånt, men när man då har denna verk och symtom så finns inte orken, men jag tog tre djupa andetag och börja rensa bordet i vardagsrummet, börja damma torka av slänga en massa papper, sen flytta till köket damma och sen började man så klart tok städa för man vill inte ha de så, så tog även badrumet, som sagt var inte mycket, en helt vanlig frisk människa skulle de vara en baggis, tar högst någon tim och sen över man kan göra något annat kul. Men jag fick lägga mig få ner puls och hjärtslag och skakkningar i kroppen.

Efter de sov jag 1.5 tim jag total däcka för jag var totalt genom slut. som sagt inte många som förstår, men när man börjar med hur ska jag förklara. tänk ni sjuka har 39-40 grader feber genom förkyld täppt i näsa hals och ont i kroppen och någon säger till dig nu ska du göra denna to do lista städa hela huset damma, damsug, tvätta golv tvätta, laga mat och sen ute gått 1tim, då ni ganska när hur jag känner när jag precis har börjat rensa, alltså ni känner er genom svett, pulsen uppe i max svimfärdig, utpumand på ernergi tror ni ska typ stupa snart. detta upplever ni någon gång per år. jag vaknar upp så varje dag, ska orka jobba, sköta ett hem, vara social och orka med mig själv och alla andra runt om mig, en kort fråga hur länge skulle ni orka?? jag gör de varje dag mer eller mindre.

jag säger då inte sluta umgås med mig nej, de gör min dag. Men jag kanske inte orkar planer in er jämt, utan ni får ta lite insiativ och fråga vad jag gör och om vi kan hitta på något. Jag på med eller utan verk för de mesta, är de för jobbigt säger jag nej eller frågar om vi kan göra någt mer stila, lugnare.

Efter jag sovit idag vakna jag upp arg upprörd och ilskan var på max, så slängde mej faktiskt i bilen körde runt 2 tim fick ner min ilska och nu känns de liite bättre, men de känns ständigt som man måste ha en kamp med mig själv denna förbaskade sjukdomen, som man känner måste använda i varje mening när man pratar med folk, försvara sig själv varför man inte orkar. JAG KAN INTE HJÄLPA DE, JAG LEDSEN!! men jag kan inte hjälpa de jag har en sjukdom som gör de svårt att leva ett normalt liv, men tro mig jag försöker jag försöker varje dag. Jag tänker inte sluta försöka, men ibland är de svårt ibland är de bara för jobbigt, de dagar jag behöver vara i fre. tänka kämpa ännu hårdare, sen kommer tillbax igen. Nu är de tungt, jag försöker göras saker som inte får mig tänka på den, men den gör sig stänigt påmind hela tiden just nu, höst kallt, mörkt, de gör de hela inte lättare men denna så kallade sjukdom. Men tänker då inte låt den vinna, men försök förstå mig.

Var rädd om er och tänk att ni värda allt, och gör saker ni drömmer om, en dag kan de vara försent.
kram

journey to the past, that what I want, back to who I was.




RSS 2.0